Jag sitter med en bunt leverantörs kataloger igen. Urvalet är stort vi har ett sjuttiotal att välja bland. Det kommer under våren att komma in massor av snygga möbler av trä med fina snidade ben i flera modeller och storlekar. Urnor ”to die for” också förstås, mängder av unika inredningsdetaljer och keramik.Så mycket kan jag i alla fall säga.


Dagarna rullar på nu och jag känner att det är lätt att dom bara kommer och går. Men i lördags fick jag ett sånt där stanna- upp- ögonblick. En kund kom fram till mej och ville berätta något.

-Jag hade egentilgen tänkt att skriva till dej men nu var du här så jag passar på att prata med dej istället, sa hon där vi stod bland krukor och ljusstakar. Hon fortsatte:
-Min son är autistisk och har lite svårt med vad han vill äta och inte .Jag måste få säga att din personal i caféet är fantastisk. Var har du hittat dom? Både tjejer och killar dom är så hjälpsamma och trevliga. Ville bara att du ska veta att vi är så glada att ni finns.

Jag blev rörd och väldigt glad. Efter ett vi pratat en stund och hon skulle gå runt och fortsätta kika i butiken sa vi hejdå. Pirrig av tacksamhet mot min personal gick med raska steg till köket för att berätta för alla hur glad och tacksam gästen var och vilket fint jobb dom gör för våra gäster.

Oavsett vad man har för yrke så är det fint och viktigt att känna stolthet i sitt jobb. Det här samtalet är defintivt en stund av stolthet som jag kommer att bära med mej länge.

Önskar er en fin start på veckan.
/Kram Victoria




























































