Livet vänner jag känner precis nu att det består av både massor av härligheter men även mindre sköna delar. Hormoner att det är februari månad och en otrolig trötthet toppat med en minst sagt obekväm åldersnoja.

Som tur är så är härligheterna betydligt fler och starkare än den mörkare sidan. En del hakar nog med från de tjugo åren med min älskade handikappade dotter Elsa. Stressen i livet då det handlade mer om att överleva än att leva. Känslan av maktlöshet och att inte kunna påverka livet och med den även den följande uppgivenheten. Vår dotter blev en ängel och lämnade oss en kort tid före hennes tjugoett årsdag.

Maktlöshet och uppgivenhet. Kommer ibland tillbaka till dom reaktionerma . Är medveten om var dom kommer från och jobbar på att förändra dom.

Åldersnojan då. Ja den är ju där oavsett på nåt vis. Även om jag så klart vet att jag bara borde vara tacksam över att jag får vara här att jag lever och finns. Känner att det nog kommer en del från stressen att hinna leva och känna, uppleva och göra det jag drömmer om. En annan skör del att bli äldre är att så mycket elände kan hända nära och kära och att allt är så skört.Tiden går så fort och tanken svindlar när jag tittar bakåt. Så många år som fanns där…

Samtidigt så har jag ett liv som jag verkligen älskar så himla mycket. Alla helt otroliga människor som jag har runt mej. Så mycket kärlek och omtanke. Livet pågår nu och allt är fint och bra. Slut på terapistunden.

Lördagspeppen är på max vänner Haha! Så här blev det här just idag. Jag är på väg till butik och cafe. Längtar efter att ta spaningsrunda i våra 11 rum & kök.

Jag börjar i alla fall dagen med att peppa upp mej med cericerosa.

Den här brallan är också en favorit. Både att den är kritstrecksrandig och modellen med hur mycket stretch som helst.Kavajen blir pricken över i känner jag.

Justde kappan hörni. Älskar den och har använt den varje dag i månader . Jag har vänt den ut och in och tvättat den i maskinen.Enkelt och hur bra som helst.

Hoppas vi ses i butik eller cafe idag!

/Kram Victoria