Igår var det en tyngre dag. Det var Daniels bror Anders begravning .

Sorgen drabbar mej trots att jag bara står bredvid .

När slutet är här . Ett sista adjö med en kärlek som aldrig tar slut.Men mitt i sorgen och den ofattbara saknaden för alla nära och kära så fanns där också massor av kärlek .

Det är den som vi behöver ta fasta vid. Att leva till fullo,vi ska älska,skratta och uppleva livet så mycket vi bara kan. Det gjorde Anders .

Tack Mona för att jag fick vara med .

Önskar er alla en riktigt härlig fredag.

/Kram Victoria