Hej på er. Hur har ni det? Jag hoppas att ni alla har det fint på ert alldeles egna vis. För visst är det så att välmående är väldigt personligt och kan se så olika ut. Vi har olika önskemål och behov för att vi ska må så bra som vi kan.

Nu när jag började skriva det här inlägget inser jag att jag kanske här på bloggen uppfattas som en ganska ytlig person som har ett easy going liv. Håller med om att jag nu har ett liv som jag är obeskrivligt tacksam över. Min dotter Vilma som är mitt allt,min älskade Daniel,familjen som alltid finns där,mitt jobb som jag älskar och huset.

Men,men (det kommer ju alltid ett men) . Som jag ser det så har jag haft en lång och tuff djupdykning i livet. Många var åren då jag vadade runt där nere i mörkret. Med utmattningsdepression och PTSD både från min skärmflygolycka (som jag skrivit om här i bloggen för några år sedan)som slutade på ett katastrofalt sätt. Att följa Elsa,min äldsta dotters tuffa liv genom handikapp och sjukdom tills hon gick bort nästan 21 år gammal för två år sedan.

Och på det ( som för så många andra) separationen från flickornas pappa för 4 år sedan.Samtidigt som allt pågått har jag tillsammans med min fantastiska mamma drivit Cafe Victoria i 25 år.

Och även vår livsstilsbutik Victoria home som vi öppnade med ett enda litet rum för 10 år sedan . Under de första 4 åren byggdes den ut 5 gånger till de 11 rum & kök med inredning och mode som den är idag. Är verkligen stolt och oändligt tacksam över alla vänner och släkt som hjälpt till och gjort våra visioner verkliga.

Ödmjukhet,överseende och förståelse för andra människor är tre av mina ledord som jag försöker leva efter . Att ta så mycket hänsyn som jag bara kan. Jag jobbar med att ha självinsikt och vara så ärlig mot mej själv som det är möjligt.Helt ärligt så lyckas jag definitivt inte alltid men en strävan finns där iallafall.

Det blev ett lite vimsigt och flummigt inlägg det här känner jag. Men jag tror att det jag vill komma fram till är att vi behöver tänka och handla efter att alla ,precis alla har ett bagage.

Vi behöver ta hand om varann, ha överseende och vara medvetna och ödmjuka inför våra egna tillkortakommanden och andras. Ta ansvar för våra liv och våra handlingar mot oss själva och andra.

Det är det som är så fint och som jag upplever extra starkt nu när jag blivit lite äldre . Allt klarnar . Det blev präktigt det här hörni. Men idag är det en tisdag i oktober och så får det vara.

Japp,det var dagens tankar och funderingar som jag vill dela med er fina vänner.

Önskar er en riktigt skön tisdag.

/Kram Victoria