Galenskap och förlamande sorg.

Hur skall jag börja eller ännu svårare hur skall jag fortsätta detta inlägg.

Mitt senaste blogginlägg gjorde jag i slutet av juni under några av de värsta dagarna som jag någonsin upplevt.

Elsa blev väldigt sjuk den här fredagsnatten och efter att ha åkt in akut och tillbringat många timmar i ett akutrum hamnade vi till slut på infektionsavdelningen .

Hon blev stabil under morgonen och jag kunde åkte hem.

På lördagsnatten blev hon sämre igen och läkaren ringde mej och ville att vi skulle komma in för nu var Elsa verkligen dålig.

På söndagen var läget mer stabilt igen, hon hade förmodligen dragit ner kräks i lungorna med lunginflammation som följd.

På detta hade hennes lever tagit stryk efter många år av massor av mediciner.

Läkaren tyckte ändå att läget på söndagen var stabilt och de första två kritiska dygnen var över.

Jag sa hejdå till Elsa och viskade i hennes öra:

”Vi ses nästa måndag gumman när vi kommit hem bägge två.”

Jag bestämde mej för att åka till Spanien på måndag morgon .

Med hjärtat i magen och oron som rasade åkte jag .

Dagarna som följde satt vi mest och väntade på telefonsamtal om Elsas tillstånd som blev allt sämre för varje dag.

På torsdag natt väcks jag av telefonen.

Det var en läkare .

”Nu har Elsa gått bort”

Herregud vilken galenskap, de orden har jag oroat mej för så många gånger .

Elsa blev nästan 21 år.

De resterande dagarna pratade jag med Elsas 11- åriga lillasyster med face time många gånger varje dag.

Hon hade följt med hennes och Elsas pappa dagen efter för att säga ett sista farväl till sin älskade storasyster.

Hon var alltid så stolt över sin syster och dom hade verkligen ett eget språk med varandra utan ord och teckenspråk.

Jag har ännu inte bestämt mej om jag skall fortsätta skriva på bloggen just nu fungerar inte koncentrationen och sömnen är det si och så med och det känns som att det kommer att ta väldigt lång tid att komma tillbaka som människa i livet på alla plan.

Det här blev ett märkligt och inte så välskrivet inlägg som jag planerat, sorgen tar hela tiden över både känslor,kropp och tankar men jag kände att jag behöver berätta för er varför jag inte skrivit på så länge .

/Kram Victoria

10 reaktioner på ”Galenskap och förlamande sorg.

  1. En stor kram och du har varit så
    Otrolig på att skriva. Detta inlägg får en verkligen att känna med er. All styrka och energi till er i er svåra stund. 😢💔

    Gilla

  2. Först och främst så beklagar jag verkligen sorgen,du och Elsas pappa har varit med om något en förälder aldrig någonsin ska behöva vara med om, en förälder ska aldrig behöva begrava sitt barn, elsa kunde inte ha fått en bättre mamma,på alla dina blogginlägg har du beskrivit henne med sån värme och kärlek, tillåt dig själv att sörja, men kom samtidigt ihåg vilken oerhört fantastisk mamma du var till Elsa, och vilket fantastiskt och underbart liv du gav henne,all kärlek och värme du gav henne, kom ihåg vilken underbar dotter Elsa var, kom ihåg alla era lyckliga stunder ihop, kom ihåg dom tider då Elsa mådde som bäst,kom ihåg hennes leende, skratt, alla hennes bus hon hitta på, kom ihåg hennes doft och hennes varma kramar, jag är övertygad om att Elsa fortfarande är vid din sida, och att hon vill att du ska vara lycklig och komma ihåg allt det bra, hon har nu fått komma till ett ställe där hon slipper smärta, sjukdomar och lidande,och ni kommer få träffas igen, när tiden är inne för dig kommer du få hålla om din älskade dotter igen. Lägg nu alla tid på att ta hand om dig själv och din andra dotter, prata om allt underbart Elsa gett er under eran tid tillsammans, och tillåt er att skratta och ha skoj även fast sorgen ibland kan kännas förlamande, för det är vad Elsa hade velat, att ni ska minnas henne med kärlek, värme och lycka.

    Gilla

  3. Finns inget jag kan säga, skriva eller göra som kan ta bort din sorg, men som du sa i telefonen – ”det gör inte ont heller, att någon tänker på en”. Och det vet du att jag gör. Lusten att blogga kanske kommer tillbaka eller så hittar du en annan ventil som passar just nu. Vi hörs! Kram och kram igen.

    Gilla

  4. Styrkekramar. Det viktiga är att du/ni bara ”är” och hämtar kraft. Låt det ta den tid det tar att ev. orka skriva igen. Just nu är annat viktigt att ”bara vara” i. Kram!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s