Gomorron Måndag och sportlov!
Blir mer lov än sport den här veckan ,Vilma är fortfarande lite snuvig och vi förbereder för morgondagens kalas.
Som en frisk och väldigt pigg fläkt kom hon till oss för tio år sedan, Vilma har sedan hon föddes alltid varit så självklar ,inga konstigheter och ingen oro bara glädje,massor av kompisar,mima till’musicaly’,dockvagnar och julningar runt om i huset och en stor nypa normalitet.
Oj vad tråkigt det där lät’ normalitet’,men om ni tänker er in i situationen som var när hon föddes ,med storasyster Elsa ,då 10 år allvarligt sjuk med två föräldrar som med kämpat för hennes överlevnad och tio år av ständig oro.
Då föddes Vilma.
Så frisk och ofantligt söt (jag är inte partisk alls?!)
Även om vi (och alla andra) trodde att Elsa var frisk sina nio första månader så kände jag nu en skillnad.
Jag som ofta fick höra ‘du som är så orolig av dej’ och ‘det blir nog bra’ under Elsas första månader, kände nu med Vilma inte alls av oron.Då klack det till i mej ! Det var ju inte jag som det varit fel på och som hade varit orolig för att det skulle vara en del av in personlighet när Elsa var liten, jag måste ju ha känt på mej att något var fel på något omedvetet skumt vis.
Vilken skillnad det blev på livet då Vilma kom ,plötsligt kände jag mej närvarande i både samhälle och med vänner på ett helt annat sätt än tidigare ,då vi knappt haft något gemensamt men att nu kunna utbyta tankar och erfarenheter och tips om sova på nätterna (ellerockså i bland) det är både upp och ner och hit och dit hela tiden ,men allra mest så mycket skoj , energi och kärlek!
Känns som en stor milstolpe att fira Vilmas första två siffriga födelsedag. inte)de första tänderna och vilka smakportionerna som funkade bäst.
Nu har det gått tio år och jag är så glad och tacksam över att jag fick Vilma ,som ger oss så mycket glädje (och väldigt mycket andra mindre fina känslor
Skön Måndag på Er.
/Victoria
