Jag har varit Lucia en gång .
Ett fint ,nervöst och något snurrigt minne från när jag gick i gymnasiet på Vårdskolan .
Hur yrseln slog till när jag stod framför den sjungande kören med mitt flämtande ljus i handen och rinnande stearin i håret.
Vi stod i matsalen minns jag och vägen dit kändes väldigt lång fast det inte var mer än kanske ett hundratal meter.
Sedan dess har jag njutit som åskådare av luciatågen på flickornas dagis ,där pepparkaksgubbar ,tomtar ,stjärngossar, små tärnor och ännu fler lucior med stor inlevelse sjöng luciasången .
Nu skall Vilma få lusse-frukost på sängen ,inte med ljus i håret men med ett litet på fikabrickan.
Vi bjuder på ett fint luciatåg i Affärshuset i dag (där vårt Cafe Victoria och Victoria är) , lägger ut tiden på instagram och Facebook.
Ha en fin Lucia.
/Victoria